Då jag faktiskt anmält mig till en lok dressyrtävling i Juli bestämde jag mig för att rida dressyr på Paul idag, lindad i matchande färger började vi med att skritta fram en sväng på vägarna innan jag styrde oss mot paddocken.

 

Det är så himla lätt att vara bekväm när det gäller Paul, bara låta honom gå där han känner sig som starkast, då är han mjuk följsam och stadig. Men det är ju framåt jag vill komma med honom och då måste jag få honom att bära ännu mer vikt på dedär låånga bakbenen. 

 

Inledde med övergångar i skritt och trav, men han var för pigg så jag övergick snabbt till att värma honom i galopp istället. Han var till en början mycket ofokuserad, blev rädd för hinderhörnan och fjantade sig rent allmänt. Jag vet ju att han blir lite så när jag kräver mycket av honom, han försöker fly undan. Ofta blir han lätt väldigt hög och kort i nacken, utan att för den delen komma mer under sig med bakbenen. I detta läge är han inte lätt att påverka kan jag säga. Men jag hittade en ny lösning på problemet! Slutor! Såfort han ville länga sig och springa bad jag honom helt enkelt att flytta sig lite och visp blev jag mycket starkare och han gav sig direkt. Jag har precis börjar lära honom dessa rörelser, men det är bara fråga om några få steg och sedan massor av beröm när han gör rätt såklart!

 

Avslutade med några travlängningar på diagonalerna, varken jag eller han har fått till dem hittils men de var bättre än vanligt ialafall. Hur lär man en häst att länga sig egentligen? Utan att det går fort framåt alltså?