Min nerviga häst

Ibland måste jag säga att jag faktiskt inte förstår mig på min häst. Något hemskt måste ha hänt honom, för i många situationer reagerar han på det mest underliga sätt. Tänkte försöka sätta ord på spektaklet!
 
Idag när jag red ut till exempel slog det mig, Paul vinglar alltid över vägen, vrider huvudet åt alla håll. Jag har alltid tänkt att han tittar åt sidorna, men hästen behöver ju inte vrida på skallen för att se snett åt sidan. Då insåg min smarta vän Amanda att han tittar bakåt. Ett beteende som går igenom överallt!
 
I början kunde han få panik när han stod uppbunden i gången och på så sätt inte kunde vrida sig bakåt. Ländtäcken var otroligt läskiga, för att inte tala om ljud bakifrån. Ja summa summarum, han är bakskygg.
 
Men det är mer än det. Räcker jag ut högerhanden ifrån kroppen när jag sitter på reagerar han otroligt starkt, spänner hela kroppen, öronen bakåt, visar ögonvitorna, hela han laddar för flykt. Gör jag samma sak med vänsterhanden reagerar han inte alls. Samma sak när jag lägger till höger respektive vänster skänkel. det med skänklarna gör även att jag gärna rider honom lite vänsterställd helatiden vilket har gjort att han inte är direkt genom sig i kroppen.
 
Jag försöker träna och träna för att få honom trygg i dessa situationer, och det går framåt, men otroligt långsamt! Vissa perioder märker jag inte av det alls, och andra kan jag knappt rida ett ridpass utan att det blir "utbrott" flertalet gånger.
 
Därför måste jag verkligen tänka mig för hädanefter och verkligen försöka få honom tryggare med ryttare. Annars kommer vi stå på samma ställe och stampa. Imorgon åker vi till ridhuset och lånar Silvers dressyrsadel, målet kommer vara en avslappnad häst, punkt!
 
 
I sommras var han ridktigt avspänd, kunde till och med rida barbacka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback