Paul var jätteduktig idag! Jag var väldigt noggran med att berömma honom när han gör rätt och han verkligen växte av stolthet. Sjukt mycket bjudning hade han också, ville varken stå still eller hålla sig i det tempo jag krävde. Jag älskar hästar med framåtbjudning och egen vilja för de stunder när man får dem att lyssna och vänta är helt fantastiska. Jag hoppas att dessa tillfällen kommer komma allt oftare i och med att jag är noga med att beröma mycket när jag får den känslan och att jag försöker vara noggran och konsekvent.

När vi kom tillbaka tog vi faktiskt några hinder på banan. Även här var det mycket bjudning på hinder, men han lyssnade ändå relativt bra på mig, hoppade inte många språng och avslutade sedan med att ta en kort promenad. Imorgon ska jag åka på hoppträning på Hista! KUL!

Jag hade förresten värsta turen(eller var det skicklighet?). Tappde både hus- och bilnyckel när jag red, jag måste helt enkelt missat att stänga jackfickan, väldigt klantigt! Letade som en galning i bilen och hemma på gården utan framgång. Det var ju som att hitta en nål i en höstack, men jag  lånade jag mammas bil och finkammade vägen jag hade ridit, och tro det eller ej, jag hittade nycklarna!! WOHOOO vad glad jag blev! :D



Haha, hästen ville inte stå still när jag skulle fota och då blev det såhär! :)