Detdär med hagar.
Jag fundear då och då på hur många hästar som inte går i en stor hage med hästkompisar. Silver gör ju det och när han kommer in i boxen med små sår lite varstans kan jag förstå att många har sina hästar i en liten hage och framför allt själva. Men jag vill att min häst ska vara ute så mycket som möjligt, och hästkompisar är en självklarhet. Jag tror att hästen som går med andra hästar löper mindre risk för att dra på sig beteenden som krubbbitning, och jag tror att den hästen automatiskt är mer posivit och lättare att rida. Sedan är den hästen också mer skadefri i ridningen, inga back on track eller annat behövs.
Men det finns hästar som människorna anser inte kan gå i hage med andra häster, de vet inte hur de ska bete sig, eller så är de elaka mot andra hästar. Eller så är ägaren orolig för skodor som sagt. Jag tycker att det är ganska dumma ursäkter, jag tror att man kan vänja hästen med hagvistelse tillsammans med andra häster, det måste bara få ta lite tid. Att den sedan kan bli skadad är nogår som man faktiskt måste acceptera, för det kan den bli när som helst! Hästar är inte porslinsdockor och de mår bäst av att leva så naturligt som möjligt. Vill du ha en lycklig häst, låt den leka med sina kompisar i hagen!
Tillsist vet jag att det finns hästar som lyckas skada sig rejält i hagen, till och med när de inte går med andra hästar, ja då kanske man får överväga en förändring på hagschemat!
Kommentarer
Trackback