Haha idag vet jag inte vad jag ska skriva om dagens ridpass, det kan uppdelas i 3 delar, varsågod, här kommer rapporten om min otroligt "lyckade" tur ute i skogen.

I början av turen var det som att sitta på en bomb redo att explodera. Paul var väldigt spänd och dessutom tittig, vi sicksackade fram på vägen. Jag höll på att skratta ihjäl mig åt hur han betedde sig när jag bad om trav första gången. Han försökte lixom vända hemåt helatiden, men jag höll ju emot med skänkeln, och den har han respekt för. Vi travade helt enkelt på sidan, jag som inte introducerat skänkelvikningar ännu. Det var svårt för mig att få honom att trava framåt, men jag försökte bara hålla om med skänkeln och styra rakt fram, och tillslut släppte det.

I mitten av turen var han hysteriskt pigg. Det var som om vi hade eld i baken. Allt som fanns i hans huvud var fortare, fortare.. Jag gjorde mitt bästa för att få honom att vänta och lyssna på mig. Övergångar, halter, rösthjälper, inget verkade fungera. Tillslut gjorde jag en galoppfattning och då spände han faktiskt av lite. Han galopperade riktigt bra och försökte inte smygöka alls!

I slutet av ridturen var han riktigt kaxig, ville bestämma allt, och protesterade när jag ville bestämma vad vi skulle göra. Men när jag korta stunder fick ordning på honom var känslan helt fantastiskt, jag har nog aldrig upplevt en sådan aktiv galopp för att inte tala om traven, vilken takt och vilket schwung. Att han sedan var helt knäpp i vänstergaloppen kan jag ignorera lite, för de korta stunderna när det var ordning var helt underbara!

Någonstans i början tror jag att han lycklades trampa av sig sin sko, för det fanns ingen på vänster fram när vi kom hem. Han har gått barfota förut så han var inte alls ömfotad, men jag hoppas att han får en ny imorgon. Det känns inte alls bra att han trampar av sig dem, blir till att köpa bra boots så fort som möjligt!


Busehästen <3