Detta är alltså den absolut första riktiga hoppträningen på ca 3 månader så både häst och ryttare var rätt ringrostiga. Ska skriva lite mer utförligt i ett senare inlägg, men Paul var väldigt pigg och glad och jag skulle fokusera på att inte fälla överlivet för tidigt. Blev lite kortis i hjärnan då jag tappade all annan ridning till hinder bara för att jag var så koncentrerad på just överlivet. Tur att Paul har en så bra hinderuppfattningsförmåga iaf ;)