Var väldigt missnöjd med mig själv på träningen i tisdags, jag hade fel inställning och red slarvigt och oengagerat. Resultatet blev några förbispringningar. Kändes som om min hjärna var seg som kola, har nog aldrig varit så ofokuserad förut. Skämdes ihjäl, stackars häst!!

 

Amanda lyckades dock få mig på lite bättre humör och vi avlutade med en mycket bättre känsla än innan. Tur det, annars hade jag nog tagit självmord under natten, skämt åsido, hur det går i ridningen påverkar mitt mående så läskigt mycket!

 

Igår red jag och syrran ut en mysig sväng i snön. Det var redan mörkt men snö lyser ju upp så himla bra, gud vad jag saknat den! Paul var fin, något pigg men det såg jag bara som positivt. Sålänge han inte spänner sig är jag nöjd!