Ibland är du en gåta

Sitter på jobbet såhär på morgonen och funderar lite över gårdagens ridpass. Hade inte tänkt rida så länge och bara lägga fokus på lydnad och att han ska acceptera bettet. Men redan i skritten kändes han konstig. För det första var han väldigt spänd/skärrad och för mig kändes det som om det blev värre när jag tog honom i munnen. Jag gav det ett försök, han kanske lugnar ned sig? Men jag tyckte bara att han blev värre så jag hoppade helt sonika av och knallade tillbaka till sadelkammaren.
 
Där bytte jag till ett bettlöst alternativ, samt tog bort fårskinnspadden då jag tyckte sadeln gled runt lite. Väl uppe på hästryggen var allt frid och fröjd igen, han var faktiskt riktigt fin och hade till och med lite skum om läpparna när jag satt av.
 
Jag förstår inte hur eller varför det kommer sig att han beteer sig såhär, har han ont i tänderna? Har han ont i ryggen? Å andra sidan red jag dagen innan ut med exakt samma utrustning och då var det inga problem. Han kanske bara hade en dålig dag? Imorgon ska vi till Amanda på hoppträning, slänger med mig både hack och bett så får vi se hur det går. Roligt ska det bli iallafall!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback