Ridpasset idag blev otroligt lyckat. Paul har aldrig någonsin kännts så lydig och avslappnad men utan att för den delen kännas avtrubbad. Vi var ute i skogen och klättrade igår och visst märkes det att han var lite mör i kroppen, men han var väl framme för skänkeln och jobbade bra.

 

Red över lite bommar(evighetsbanan) och hade ett sockerbitshinder framme. Behövde bara rida min bombana en  gång då han gjorde den klockrent direkt. Hoppade sedan sockerbithindret som stod på mitten och la 10m volter före och efter, en övning vi gjort på Tedträningarna. Han tog verkligen i över hindret och jag nöjde mig snabbt. 

 

Finns det något bättre än känslan efter ett lyckat ridpass?