Jag ljuger inte när jag säger att jag grät efter dagens ridpass. Har gått och oroat mig över att Paul skulle förknippa hoppningen med smärta efter att ha tävlats och tränats med fruktansvärd smärta i ryggen. Nu har han vilat från hoppningen några veckor och jag har varit supernoggran med massage och linimenteringen av hans rygg, och det har gett resultat. Så mjuk och fin som han är i ryggnuskulaturen nu har han aldrig varit förut.

 

Hoppade en liten bana på 1m och avslutade att höja upp och bredda en oxer till ca 1.20m. Paul var helt klockren! Bjöd framåt och tog sig an hinder precis som han brukade göra. Sista språnget på oxern var helt fantastiskt! Jag sa rakt ut: Jag har fått min häst tillbaka!